Någon sa: Kärlek är en flykting för vacker för att dö. Någon sa: Kärlek är ett rakblad som glimmar i en sjö
Någon sa: Kärlek är en galge där blinda står i kö. Jag sa: Kärlek är en blomma och du är blommans frö...

Kärlek är en trasig fjäril, kärlek är en mjuk befruktning i skuggan av ett skri. Kärlek är en sällsam saga
utan början, utan slut...

När din kropp är rädd och frusen och ditt rum är tomt och kallt. Och du tror att ingen kärlek finns för den som saknar allt, kom ihåg att mitt i vintern djupt begravd av iskall snö gror ett frö av enkelt ursprung som till våren blir en ros...

på ett ovanligt underligt sätt undrar jag vad som får ett hjärta att slå



©rebecca karlsson